Idag skapas det hela tiden nya mobiltelefoner. Men förr så gick det inte riktigt så snabbt. Varje kommunikationssystem är från början en slags korsning mellan två eller flera tidigare kommunikationsformer. Den allra fösta mobiltelefonen var en korsning mellan radion och den fasta telefonen.
Amerikanen Samuel Morse upptäckte år 1832 att en elektromagnet kunde användas som en mottagare vid telegrafering genom elektriska ledningar.
En annan amerikan vid namn Alexander Graham Bell uppfann år 1876 en apparat för överföring av ljud med hjälp av elström. Man trodde nu att telefonen skulle komma inom en snar framtid. Företaget L M Ericsson & Co startades och snart hade dem tillverkat världens första bordstelefon.
Telefonen blev allra populärast i Sverige. Ingen annan stans blev den så populär som den blev. Sverige hade nu blivit mycket mer positiv till ny teknik.
Mobiltelefonen har även sitt ursprung i radion. En pionjär som hette Guglielmo Marconi började från slutet av 1800-talet och några årtionden efter det att utvecklade en teknik för att man skulle kunna telegrafera via radiovågor över ett allt större avstånd. Detta hade en stor betydelse för framtiden.
Redan under 1920-talet hade den amerikanska poliser börjat använda sig utav radiokommunikation. Och i Sverige hade det runt sekelskiftet funnits en del tankar på trådlös telefonering. Men det var inte på tal än. Radiotekniken hade i första hand fått andra användningsområden. År 1936 började den första ordinarie radiotelefonstationen användas och år 1956 anslöts radiosystemet till det fasta telefonnätet.
I praktiken så var tekniken det allra första mobiltelefonsystemet i hela Europa. Hela 26 abonnenter fanns och redan vid 1950-talets slut hade dem ökat till 119 abonnenter.
Efter andra världskriget så kom utvecklingen i en ny fas och tog ordentligt med fart. I Sverige tog dem initiativ till att tillverka ett landsomfattande och cellbaserat system för mobiltelefoni och mobilsökning och snart hade NMT-nätet utvecklats.